1950-talet
1950
DBF 11, högtalartelefonen. Filstorlek 1 MB.
LM Ericssons högtalartelefon har hittills bestått av telefonapparat, bordsmikrofon, högtalare och förstärkare. Av dessa äro telefonapparaten och mikrofonen vanligen placerade på skrivbordet, varför det befunnits ändamålsenligt att kombinera dessa båda apparater till en enda apparat. Det har nämligen visat sig att det ofta varit besvärligt att placera både telefonapparaten och mikrofonen inom bekvämt räckhåll för den telefonerande, varför mikrofonen vanligtvis måst placeras på mindre lämpligt avstånd från den talande. Denna olägenhet bortfaller nu, så att mikrofonen får en gynnsammare placering samtidigt som erforderligt bordsutrymme reduceras.
1951
Ny hemtelefon i elfenbensvitt Filstorlek 1,5 MB.
En ny serie hemtelefoner av vägg- och bordapparattyp har från och med år 1951 släppts ut i marknaden av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. I de nya hemtelefonerna ha nutidens ökade krav på såväl färg och form som på robust konstruktion och funktionssäkerhet tillgodosetts. De äro dessutom lätta att montera och koppla in, och både utanpåliggande kabel och kabel under puts kan anslutas.
1952
1000000 fingerskivor i Söderhamnsfabriken Filstorlek 260 KB.
Vid L M Ericssons filialfabrik i Söderhamn har tillverkats över 1 miljon fingerskivor. Jubileumsskivan med tillverkningsnumret 1 000 000 fick ett värdigt mottagande; under färden utefter transportbandet följdes den av en blomsterbukett, och då den låg avprovad och färdig firades den av fingerskivavdelningens personal med en kaffefest
Fem miljoner telefonapparater Filstorlek 2,7 MB.
I februari 1912 hade L M Ericssons verkstäder i Stockholm tillverkat en miljon telefonapparater. 34 år av pionjärarbete på telefoniområdet hade förflutit innan denna siffra nåddes. Steget mellan fabrikationssiffrorna fyra miljoner och fem, vilket antal L M Ericsson-apparater nu har tillverkats i Sverige, har tagits på fyra år. Med anledning av denna nyss passerade milstolpe i produktionen lämnas i nedanstående artikel en kort översikt av L M Ericsson-telefonens utveckling.
Telefontornet i Stockholm försvinner Filstorlek 620 KB.
En av Stockholms mest karakteristiska tornsilhuetter, Telefontornet på Telegrafverkets hus, kommer inom kort att försvinna ur stadsbilden. Rivningen av det höra byggnadsverket med det dominerande läget har redan börjat, och det första som plockades ner var den stora klocka i toppen, som L M Ericsson installerade för 13 år sedan.
1953
H T Cedergren Filstorlek 310 KB.
Instundande nyårsafton ha 100 år förflutit, sedan Henrik Thore Thorsten Cedergren föddes i Stockholm. Hans betydande insatser på telefonområdet göra honom förtjänt av att vid detta tillfälle ihågkommas.
1956
Ericofonen inklusive en allmän historisk återblick om L M Ericssons apparatutveckling. Filstorlek 6 MB.
När problemet att vidareutveckla Ericssons välkända telefonapparat i plast togs upp till bearbetning för flera år sedan, stod det snart klart att tekniska förutsättningar för skapande av en radikal nykonstruktion förefunnos. Stora framsteg har gjorts i utvecklingen av de ferromagnetiska materialen, möjliggörande mindre och lättare hörtelefoner och transformatorer, lättmetallerna hade vunnit allt större insteg som konstruktionsmaterial och nya typer av plaster, väl lämpade för telefonapparater, hade sett dagen. Möjligheten att reducera de i en automatapparat ingående delarna såväl ifråga om vikt som volym kunde därför bilda utgångspunkt för ett förutsättningslöst angripande av den nya apparatens utformning.
Succeartat mottagande av Ericofonen Filstorlek 1,3 MB.
Försäljningen av Ericofonen tog sin början i mars 1956. Med tanke på den begränsade tillverkningskapacitet, som stod till förfogande under 1956, beslöts, att den inledande försäljningskampanjen skulle göras mycket restriktiv. Förundersökningar hade nämligen givit vid handen, att Ericofonen hade ett mycket gynnsamt mottagande att vänta. Man beslöt därför att icke väcka ett behov, som var större än som skulle kunna fyllas.
L M Ericssons kabelverk utökar i Älvsjö Filstorlek 760 KB.
För att kunna klara den nödvändiga produktionsökningen och genomföra den tekniska nydaning, som efter hand kommit att omfatta en allt större del av tillverkningen, har L M Ericssons Kabelverk sedan länge haft planer på en större nybyggnad. En första etapp har nyligen slutförts i och med att en ny kabelhall tagits i bruk. Nästa etapp, som skall omfatta en något större byggnad, beräknas kunna påbörjas i slutet av detta år, men först sedan en tredje etapp byggts kommer anläggningen att få sin slutgiltiga form.
1957
En ny magnetofon - Ericorder KTB 212 Filstorlek 1,1 MB.
Den magnetiska metoden för konservering av ljud på band, magnetofonmetoden, har på få år tillvunnit sig en popularitet över hela världen av till synes bestående karaktär. Bäst belyses detta av att tillverkningen av magnetofonband under de senaste tre åren mer än femdubblats. Nya tillämpningar och användningsområden ha visat att behov föreligger av olika utföranden av bandspelare. L M Ericsson har därför kompletterat sitt tillverkningsprogram med en ytterligare modell av Ericorder med bl. a. mindre dimensioner och lägre vikt, vilket gör den ännu lättare att handskas med. Den nya apparaten har typbeteckningen KTB 212 och är avsedd för allmänt bruk, för upptagningar av såväl tal som musik.
Radiolas TV-apparater 1957 Filstorlek 1,6 MB.
I Svenska Radioaktiebolagets apparatprogram för 1957-7958 förekomma sex olika TV-modeller, som beskrivas i följande artikel. Samtliga äro uppbyggda kring ett och samma chassi, vilket kom i produktion under föregående år.
1959
Från ide till form Filstorlek 3,5 MB.
På följande sidor redogöres för några av de viktigaste stegen i arbetet med uppbyggnaden och gestaltningen av L M Ericssons nya högtalande telefon. Det här återgivna materialet utgör självfallet endast en ringa del av det totala.