lf_logo.png

Design: Lidforss

Sveriges Telehistoriska SamlarFörening

1936-1939

1936

Telegraf och telefon i järnvägens tjänst Filstorlek 1 MB.
Efterföljande skildring avser att utgöra en översikt av utvecklingen av telegraf och telefon i järnvägarnas tjänst samt ge en bild av deras betydelse för skilda behov vid järnvägarna. I huvudsak behandlas härvid förhållandena vid Statens Järnvägar.

1937

Gruvtelefoner Filstorlek 1,6 MB.
I Storbritannien regleras användningen av telefoner i kolgruvor av de bestämmelser som utfärdats av Gruvdepartementet jämlikt kolgruvlagen av år 1911. Enligt dessa bestämmelser är telefonförbindelse obligatorisk mellan ändan på orterna, schaktbottnen och marken, när avståndet från ortens bortre ända till schaktet överstiger 1 km. I en modern gruva är emellertid telefonen oumbärlig för en effektiv drift, och de flesta gruvor ha därför infört fullständiga telefonsystem. Hela den rad av effektiva och samtidigt säkra apparater som nu finnas tillgängliga har också gjort, att gruvindustrien nu för tiden utnyttjar telefonens alla fördelar i stället för att nöja sig med bestämmelsernas fordringsminimum.

1938

Hur Ericssonsystemet kom till Filstorlek 1,8 MB.
Den 8 april 1938 sattes Stockholms sjunde automatiska telefonstation av Ericssons system i drift. Därmed var telefonnätet inom Stockholms centrala delar färdigautomatiserat och hade i telefontekniskt hänseende kommit i jämnbredd med det yppersta, som på andra håll frambragts. Vid detta tillfälle kan det vara lämpligt att i korthet erinra om automatteknikens pionjärer. Den revy, som följer, är emellertid långt ifrån fullständig; den avser endast att åskådliggöra, hur automatiseringstanken stegvis utvecklats, varvid i första hand tagits sikte på den kedja av omständigheter och de utvecklingslinjer, som leda fram till Ericssons automatiska telefonsystem med 500-linjers väljare. Framställningen är hämtad ur den minnesskrift, som K. Telegrafstyrelsen utgivit med anledning av Stockholmsnätets automatisering.

Sieverts Kabelverk 50 år Filstorlek 6,2 MB.
Den period av 50 år, som förflutit, sedan Max Sievert i maj 1888 lade grunden till Sieverts Kabelverk, rymmer mera av framåtskridande på teknikens olika fält än någon motsvarande period i mänsklighetens historia. Alldeles särskilt gäller detta i fråga om elektrotekniken. Sieverts Kabelverks historia sammanfaller sålunda i tiden till väsentlig del med historien om elektroteknikens utveckling, ett förhållande, som otvivelaktigt utövat ett gynnsamt inflytande vid uppbyggandet av företaget. Å andra sidan bör man komma ihåg att detta genom sina insatser i sin mån bidragit till utvecklingen på de verksamhetsområden, det bearbetar.
Det är för att erinra om detta och därmed hugfästa halvsekelminnet, som Sieverts Kabelverks styrelse velat utge en minnesskrift, innehållande dels en historisk skildring av företagets verksamhet under de gångna åren, dels en samling tekniska artiklar, författade av framstående fackmän. Här nedan lämnas ett referat av minnesskriftens historiska del

Nya Fabriken vid Telefonplan. Filstorlek 1,8 MB.
Telefonaktiebolaget L. M. Ericssons nya fabriks- och kontorsbyggnad kommer att uppföras i sydvästra delen av Stor-Stockholm. Tomten ligger ute i stadsdelen Midsommarkransen, strax utanför stadens tätast bebyggda område, 3 km sydväst om Liljeholmsbron.

Bärbara telefonapparater 1,2 MB.
De bärbara telefonapparaterna ha under den senaste tiden ytterligare fullkomnats. Hållfastheten har ökats genom användning av en ny pressmassa, som har flera gånger större slaghållfasthet än vanlig bakelit. Genom användning av lätta materiel med hög effektivitet har vikten kunnat nedbringas under 4.5 kg, varigenom apparaten sannolikt är den lättaste i sitt slag som finns. Den nya apparaten levereras i olika utföranden, bl. a. som vanlig induktorapparat för LB-system, som universalapparat för felsökning och linjeprovning i telefonnät av olika system samt slutligen som fältapparat för militärbruk, konstruerad i samråd med militära experter.

1939

Ericssons första fingerskiva
När H. T. Cedergren och L. M. Ericsson år 1883 tillsammans konstruerade sin bekanta automatiska växel, svenska patentet 208, meddelade abonnenterna det begärda numret till växelns kopplingsorgan genom att trycka på en tangent erforderligt antal gånger. Någon fingerskiva var antagligen inte ens påtänkt för dessa växlars funktion. Det var först när .....